Vd:ns personliga ansvar: det få företagsledare tänker på förrän olyckan är framme

De flesta svenska vd:ar fokuserar på den dagliga driften. Få skulle spontant nämna “straffrätt” som en del av jobbet. Men i den svenska modellen för arbetsmiljö och miljö är just det en realitet som sällan diskuteras. Ansvaret för att bolaget följer lagstiftningen är inte fullt ut delegerat till jurister eller konsulter. Det sitter, till syvende och sist, hos den som leder verksamheten.

Ansvaret som följer med titeln

Det juridiska ramverket är tydligt. Enligt brottsbalken 3 kapitlet 10 § kan arbetsmiljöbrott bedömas föreligga när en ansvarig arbetsgivare, uppsåtligen eller av oaktsamhet, åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen och det har lett till att någon skadats, insjuknat eller utsatts för allvarlig fara. Miljöbalken har motsvarande straffbestämmelser för miljöbrott.

Var ansvaret landar i organisationen avgörs av arbetsfördelningen. I de flesta fall är det vd som bär det yttersta ansvaret, såvida det inte formellt och bevisligt har delegerats nedåt. Det är en nyans bolagsledare sällan tänker på förrän den ställs på prov.

När företagsboten inte räcker

I majoriteten av fallen hamnar påföljden på bolaget i form av företagsbot. Det är åklagarens förstahandsalternativ sedan en lagändring 2020 som gjorde företagsboten mer användbar. Men i allvarligare fall, särskilt om uppsåt kan styrkas eller om bristerna är grova, kan åklagaren även väcka åtal mot enskilda personer.

Under 2024 dömdes sex personer personligen för arbetsmiljöbrott i Sverige. Siffran är låg, men den finns där. Under den senaste femårsperioden har 198 personer avlidit på jobbet. Fjorton av fallen har lett till åtal eller strafföreläggande mot enskild.

En risk som växer

Trenden i statistiken är tydlig. År 2017 beslutades det om 52 lagföringar för arbetsmiljöbrott, antingen mot individer eller bolag. År 2024 var siffran 132. En fördubbling på sju år.

Bakom ökningen ligger både lagändringar som gett åklagare fler verktyg, och ett tätare samarbete mellan polis, Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten. Området får inte bara mer uppmärksamhet, det får också skarpare konsekvenser.

Därför spelar löpande lagefterlevnad en roll

Det som ofta avgör om ett bolag hamnar i riskzonen är inte en enskild händelse, utan om ledningen kan visa att man systematiskt arbetar med lagefterlevnad redan innan något inträffar. En aktuell lagförteckning, dokumenterade egenkontroller och bevis för att bolaget följer det systematiska arbetsmiljöarbetet är sådant som åklagaren faktiskt bedömer.

Svenska molntjänster som Laglistan hjälper små och mellanstora bolag att hålla den delen levande. Plattformen bevakar gällande lagstiftning, larmar när något förändras och tillhandahåller kontrollrutiner för löpande efterlevnad. Det är inte en försäkring mot olyckor. Men det är ett konkret sätt att kunna visa att man gjort det man ska, när frågan ställs.

För många vd:ar är det skillnaden mellan en företagsbot och ett personligt åtal.